måndag 21 juni 2010

Bannlys mobilen

I förra veckan var jag med om en diskussion om mobilens vara eller inte vara i klassrummet. Många av mina kollegor tycker att mobilen bara blir ett störande moment och vill i princip att mobilen alltid ska vara avstängd i klassrummet. Många elever har svårt att låta bli att svara när det kommer ett sms och då tappar de koncentrationen. Jag har några elever som har svårt att sova på nätterna. Trots det vågar de inte stänga av mobilen på natten, för det kan ju komma ett viktigt sms. Nån kanske behöver dem mitt i natten och då vill de vara tillgängliga. Då vore det bra om vi vuxna lärde eleverna stänga av, dvs hjälpte dem skapa arbetsro.

I kursen Datorkunskap (gymnasiet) låter jag eleverna använda mobilerna för att spela in ljud och ta foto som de sedan tankar in i datorn för att använda i sina arbeten. I matematiken eller företagsekonomiska kurser får mina elever använda mobilen om de inte har med sig någon annan räknare. Många av mina elever blir lätt störda när de försöker koncentrera sig, och då skapar musik i lurarna från mobilen/mp3-spelaren en perfekt ljudmatta som avskärmar dessa elever så de kan arbeta koncentrerat med mattetalen. Likaså tipsar jag eleverna att använda kalendern i mobilen så att de kommer ihåg att läsa på till proven. Och behöver man fakta av något slag är de flesta av dagens smarta mobiler uppkopplade på nätet. Jag ser mobilen som ett verktyg som självklart ska användas. Den är oftast tillgänglig och kan idag en hel del.

På många arbetsplatser är mobilen ett självklart arbetsredskap. På andra bara ett störningsmoment. Man måste lära sig förhålla sig till dem på rätt sätt på olika jobb. Piloten, kirurgen, samtalsterapeuten, föreläsaren eller svetsaren måste under vissa arbetsmoment ha telefonen avstängd (eller åtminstone ljudlös). Säljaren, marknadsföraren, kundtjänstpersonal, receptionisten måste nästan alltid vara tillgänglig.

Den unga generationen som växer upp idag måste lära sig hantera detta för att unvika negativ stress. Ska man bannlysa mobilen i skolan, eller lära eleverna hantera den på ett sunt sätt? Eller är det sunda sättet att hålla mobilen ljudlös under möten och genomgångar samt att lära sig att låta bli den och kolla sms:et senare? Ja, vad säger du?

onsdag 26 maj 2010

Skrapa på ytan

Dags att försöka överblicka lärplattformar (LMS) för nätbaserad utbildning. Det känns som att skrapa lite på ytan. När man bara nosar på de olika plattformarna en kvart var hinner man liksom inte få nån koll på vad de kan, hur lättarbetade de är och vilka möjligheter till attraktiv layout det finns. Hoppas jag hittar någon som redan gjort en bra jämförelse på nätet.

Minns mina sista år på Lernia när jag nosade lite på Luvit. Tänk att det är mer än åtta år sen! Det var ett av de mera kompetenta på den tiden. Likaså talades det en del om Blackbord redan då. Den IKT-kurs jag läser ligger i systemet PingPong. Visst liknar det det system Växjö Universitet (numera Linnéuniversitetet) använde på de distanskurser i ekonomi jag gick för några år sen. Kommer ihåg en ihärdig promotor från Linköping som kontaktade mig en del under den sista fasen i Lernia-tiden och ville att vi skulle anamma deras PingPong. Med facit i hand kanske jag borde drivit på mera, men eftersom jag då var på väg att byta jobb rann kontakten ut i sanden.

Förra året fick vi på skolan besök av representant som ville visa möjligheten med First Class ED. Vi använder First Class som intranät och kontaktyta mellan elever och personal. Modulen ED går att koppla till (för ett antal tusenlappar) och är ett förenklat LMS. Det visade sig ha en del begränsningar som gjorde att jag inte ville driva på att vi skulle skaffa det. Hoppas att jag nu i kursens gång hittar något kompetentare verktyg jag hellre rekommenderar.

Enligt Wikipedia finns det lite att välja på. T.ex. InfoMentor P.O.D.B, eGate, Rexnet, Vklass, IT's Learning, Klickportalen K3, Fronter, Dokeos, Chamilo och Moodle. När jag snubblade in på Moodles hemsida och loggade in som elev verkade jag hamna i en tråkig textbaserad värld (jämförbart med SPCS gamla spel Stugan). Hoppas att Moodle kan mer, för det sägs vara en av de mest spridda verktygen baserad på öppen källkod. I kväll kommer jag inte längre, men förhoppningsvis lyckas jag kliva in under skalet på någon LMS som ger mersmak.

Må solen lysa över dig även i morgon!

måndag 10 maj 2010

Min lilla podradio och onödig IKT?


Under några kvällar har jag nu samlat ihop lite av de instrument som ligger här hemma. Jag har samlat dem i datorn. Ja, gjort ett litet radioprogram där du får höra hur de låter. Du hittar dem på Myspace om du väljer "Instrumentdemonstration" i låtlistan på högersidan under följande länk .

Till det enkla programmet har jag använt olika apparater. Först spelade jag in alla instrumenten med min nya minibärbara Asus EeePC och den inbyggda mikrofonen. Tyvärr är ljudkortet inte så bra balanserat, så det brusar massor. Sedan försökte jag koppla in en bra Sonymic, men där stämde inte impedansen med datorn, så det brusade också där. De instrument du får höra är alltså från datorns egen inbyggda mikrofon.

När jag sedan skulle spela in mitt tal gav jag upp och kopplade Sonymicken till äldste sonens gamla Sony-Minidisc som ger ett 100procentigt ljud. Sedan line-ade jag in den i familjens stationära dator som har en renodlad line-ingång. Nu börjar jag hitta en bra balans i ljudet, men överdrev tydligen ljudnivån på vissa ställen med Audacitys "Normalize"-funktion. Skulle jag göra om detta hade jag kört med Minidisc-spelaren och Sonymikrofonen direkt.

Eftersom jag pysslat med ljud i datorer åtskilliga gånger under de senaste 15 åren var det inga problem. Det enda som irriterar är att den nya minibärbara dator jag köpte för fyra månader sedan inte har bättre ljudkapacitet.

Nog kan jag sätta mig ner och spela in en massa lärdomar för mina elever, men det är helt beroende på hur mycket tid jag har över. Att göra bra hemstudioinspelningar med klass kostar många timmar. Det gäller i så fall att välja moment med omsorg. Moment som kommer att ha en lång hållbarhet och inte blir omoderna på några år.

Det jag kommer att fortsätta med är att lära eleverna spela in och hantera ljud, bild och film i datorerna. Åtminstone så länge kursen Datorkunskap finns kvar. I GY-11, dvs Skolverkets nya version av gymnasieskola som ska sjösättas hösten 2011 finns den inte kvar.

Risker ser jag väl inte direkt. Möjligen det gamla vanliga att elever kan få för sig att vara taskiga mot andra och då använder digitala vägar, t.ex. i form av hemtillverkade mp3-filer på nätet. Har man slängt ut något på nätet är det sedan nästan omöjligt att radera det.

Lika omöjligt att rätta till som det kan vara när det hittats på en onödig akademisk förkortning som sedan ihärdigt klänger sig kvar i vissa delar av tillvaron men som krånglar till det för den alla andra i samhället. Tidningen Computer Sweden som jag rekommenderar om du vill hänga med på IT-området hade en intressant krönika om förkortningen IKT, skriven av Anders Lotsson den 23 april om just detta ämne.

Vem utanför skolvärlden vet - eller bryr sig - om förkortningen IKT. Varför inte helt enkelt kalla detta mystiska för IT, ett begrepp som alla förstår och som säger samma sak. IT som i informationsteknik. För hela den här intressanta kursen jag läser handlar just om detta. Och Anders har helt rätt när han påstår att dagens IT bygger på kommunikation i alla dess bemärkelser.

Så hamnade jag där igen. En onödigt lång artikel på min blogg. För mycket IKT. Därför får det nu vara slut för dagen. Gonatt!

måndag 26 april 2010

F**k You Twitter


Nu ska du få en kort analys av de sociala medierna Myspace, Twitter, och Facebook.

Min bild av Myspace är att det nu passerat popularitetstoppen och blir nu allt med igengrott med reklam och tappar publik. Efter att ha varit så stort i många år tror jag däremot inte att denna stjärna kommer att slockna lika snabbt som t.ex. IT-succén Netscape gjorde. Min gissning är att Youtube numera är en mycket bredare kanal att sprida ny musik och artister på. Sen har vi ju guldägget Spotify, där jag får massor av nya musiktips flera gånger i veckan. Spotify har väckt liv i mitt flämtande musiklyssnande som Myspace aldrig gjorde trots att vi med vår lilla grupp Finally Found tryckte in några låtar där. Den gamla radioapparaten på bilden från Philips var med och gjorde radion till ett första musikmassmedium. Är månde Youtube och Spotify de ultimata musikmedierna?

Idag offrade jag några minuter åt Twitter. Inte många av mina kompisar twittrar, däremot bor alla på FB. Och när jag ser hur snabbt FB käkar av mitt livs minuter är valet enkelt. Mitt liv behöver inte fler passiva datorminuter. Jag är ingen hungrig kändisnyhetskonsument, och hittar inte så många vänner där. Jag vill vara där mina vänner finns och då är valet enkelt idag (FB). Får jag citera artisten Lily Allen som nämndes i IKT-kursen så säger jag (håll för öronen om du är lika känslig som jag): "Fuck You merry merry" Twitter.
Kommentar: Linn har på sin blogg lagt in bra sätt att använda Twitter i undervisningen, se länk.

Nog går det att använda sociala nätverk i undervisningen. För att få kontakt med personer som har slut på batteriet på mobilen och sitter vid en dator försjunken i att sköta djuren i FarmVille. Eller för att få igång en diskussion om ett ämne där man inte träffas IRL. Eller för att lägga ut info för dem som inte har tillgång till mer dedikerade gemensamma kursareor. Eller för att knyta nya kontakter och hitta gemensamma nämnare. Perfekt om man vill träna språk eller hitta vänner över hela klotet.

Visst finns det också risker:
- Först och främst är det lockande att hamna på sidospår när man tumlar runt i sociala nätverk, och då sjunker fokusering och effektivitet.
- Skriftlig kommunikation ger emellanåt upphov till missförstånd och jag har själv varit med om att elever blivit ovänner på grund av några snabbt skrivna rader. När man förmedlar ett budskap med enbart bokstäver och lite smileys fattas all den feedback man annars uppfattar i minspel och gester när man möts IRL. Till och med i ett telefonsamtal finns det fler möjligheter att uppfatta tvekan och nyanser i rösten.
- De flesta av mina elever är väl medvetna om risker med "fula gubbar på nätet", men ändå är man sårbar och offentlig på ett nytt sätt. I de sociala medierna lämnar man utan att blinka ut massor av fakta. Till exempel kan ett foto av dig med en mössa med texten "Porn Star" göra att du förlorar jobbet. Eller andra fakta kan leda till att du får ett jobb eftersom arbetsgivare får en ganska tydlig bild av dig via sociala medier när du söker jobb.
- Sen är det förstås det där med utsattheten. Ja när några onyanserat skriver om nån på nätet. Flera hjälper till, och snart är det en storm av nätmobbing som ingen kan värja sig från. En storm som dessutom inte går att göra ogjord. Inte går att radera, den har redan fastnat i massor av noder på nätet. Därför behövs föräldrar på nätet precis som föräldrar på stan en lördagkväll. För där olika åldrar möts skärper man sig väl lite, eller?

:) Gonatt!

söndag 25 april 2010

Jordgubbstvillingar?

I höstas planterade jag jordgubbsplantor på torpet. Fick plantorna av min mor som är proffs på plantor. Visste du att dessa plantor är enäggstvillingar med min mors plantor? De förökar sig nämligen med revor som sträcker sig några decimeter ut från moderplantan. Längst ut i spetsen på revan bildas en ny liten planta som snart rotar sig. Och vips har en bebisplanta fastnat i marken. Sprider sig nästan som ogräs.

När jag installerar om en dator, eller hamnar på en ny dator brukar jag lägga upp de vanligaste länkarna/bokmärkena i den webbläsare jag för stunden tycker bäst om. Jag vill se till att jag lätt hittar Google (min favoritstartsida), min hotmail, direktlänkar till sr.se, svt.se, eniro, hitta.se, birthday.se och en del annat. Ibland är jag noga med att spara gamla länkar innan jag blåser om datorn. Men många gånger gör jag om listan från början för att bara få med de viktigaste fräschaste länkarna. Gamla bokmärkeslistor tenderar nämligen att bli inaktuella ganska fort.

För tillfället har jag blivit lite förtjust i snabbheten i Google Crome. Där har jag också den fördelen att mina bokmärken synkas, så oavsett vilken dator jag sätter mig vid och kör Crome så har jag samma bokmärken med mig. Enda nackdelen med Crome är att den inte klassificerats för de banker jag ibland behöver gå in på. Därför har jag också Firefox med som min andra läsare.

I IKT-kursen skulle vi testa bokmärkestjänster på webben. För att komma åt den jag testade (decicious.com) var man förstås tvungen att ha ett yahoo ID. Gissa om man blir glad för att behöva regga sig på allsköns siter? Grr, nåja det gick väl. Efter kursen kommer jag ändå att låta kontot dö efter ett tag. Nackdel 1 = ytterligare konto att hålla reda på när man som jag är en vagabond bland datorer. Den handskrivna kontolistan med krypterade lösenord blir allt längre...

I den fotokurs jag håller på fredagarna lägger jag ut veckans lektion inkl bildmaterial och länkar på skolans nätverk. Oftast använder jag bokmärken/länkar så att jag är sändaren av bokmärket och eleverna går dit och utför diverse uppdrag. Då har jag redan bra kanaler för att organisera dessa bokmärken och tycker inte det tillför något att lägga över dem i ett nytt system. Jag vill inte bygga upp ytterligare ramverk som ska underhållas. När man som jag levt i drygt 50 år inser jag min begränsning. Jag vill inte fylla mitt liv med ytterligare måsten. Nu vill jag bara förenkla och rationalisera. Välja det bästa, och inte springa in i så många återvändsgränder mer. Länkar och bokmärken är ju trots allt bara spegling av verkligheten. Som löv som vissnar när de tappar kontakten med trädet.

Bättre vore att likt jordgubbsplantan klona ut nya friska revor som ersätter de gamla samlingarna av bokmärken. Bort med gamla löv och döda plantor. Regelbundet kasta sina gamla bokmärkeslistor och göra nya. Hålla kvar vid det som har livskraft och rensa undan tillfälliga besök på sajter som visst var intressanta, men inte var något som är intressant i längden.

söndag 18 april 2010

Skapa tillsammans?

Söndag idag igen. Vad snabbt de kommer nu för tiden. Sitter och funderar på vad vi kommer att skapa tillsammans på danskursen i kväll. Dansen ger alltid massor av energi och endorfiner som räcker flera dagar framåt.

Tänk om jag hittade nya nycklar för att stimulera elevernas gemensamma lärande med Wikis. Att de fick lära sig grunderna i Datorkunskapskursen och till exempel fick skapa projektrapporter tillsammans i kursen Projekt och företagande.

Vi har redan First Class som gemensamt konferenssystem/intranät på skolan. Där finns dessa möjligheter inbyggda, men det är inte många som skriver gemensamma dokument där. Jag försökte köra igång en klasskonferens bara för min klass, men det blev en engångstest som ingen drev vidare. Vill de småprata är Facebook (eller Bilddagboken så länge de fortfarande är kvar där) mycket bättre.

Som ett litet test skapade jag en wiki i PBworks. Men där insåg jag att stommen bara är på engelska. En del av mina elever klarar engelskan bra, men det finns en stor grupp som bara låser sig och då inte klarar något alls när jag inte hänger över dem och översätter. När jag hinner får jag testa www.wiki-site.com som går att få på svenska.

En sak man måste se upp med ang Wikis och vår vanliga skolorganisation med ett tidsschema är att alla i en klass har lektion samtidigt, och simultan redigering inte fungerar så bra i wikidokument. Man får organisera så att alla får lära sig skriva, men att de antingen redigerar tillsammans på en dator, eller separera dem i tid.

Det bästa med wikis är förstås att det är ett verktyg som bygger på människans sociala behov: att jobba tillsammans. Där finns en drivkraft som kan övervinna många hinder. Gruppen ställer om den är rätt sammansatt höga krav på de enskilda medlemmarna.

Nu när jag fått en liten aning om möjligheterna behöver jag bara lite konkreta exempel som passar på mina kurser. Ska leta vidare. Eller har du några bra tips?

lördag 10 april 2010

Mormors ersättare?

Tiden går, men mina prestationer hinner inte riktigt med. Men livet går vidare. Min mormor fyllde 95 för några veckor sedan men har varit mycket svag. För några dagar sedan drog hon sitt sista andetag. Hon finns inte mer här på jorden, inte ens på Youtube. När jag visade henne en webbkamera för 15 år sedan var hon ytterst misstänksam, och ville absolut inte hamna i datorn. Men idag finns hon faktiskt på släktens blogg där fotot på henne och hennes barn, barnbarn, barbarns barn, och barnbarns barnbarn fanns med.

Apropå Youtube, så är det en riktigt bra uppfinning. I skolan har jag ofta plockat fram snuttar och visat för mina elever. Det är inte alltid så lätt att hitta bra saker, men t.ex. i en kurs som heter Försäljning och service fanns det en del att plocka fram som eleverna uppskattade. Jo jag är rätt såld för Youtubes möjligheter, men också dess gränser. Svagheterna är t.ex. att du kan hitta allsköns bråte här. Exempelvis jag och några vänner som försöker oss på en enkel heminspelning med vårt lilla band.

Likaså hittar du en del av mina elevers kreativa framfart om du söker på min skolas nam. Kanske borde jag inte lärt mina fotoelever använda videokamera, eller hade de kommit på det själva ändå.

Slutsatsen är självklar: Youtube är ett bra och lättanvänt verktyg som passar bra för utbildning, både att titta på och att lägga ut sina alster! Men det kan aldrig ersätta min fantastiska mormor Elly!