Solo, en utmaning?

Jo så är det faktiskt. Nu menar jag inte att vara singel, eller att sitta ensam och slölyssna på OS, utan att försöka ta till sig Biggs Solo-taxonomi. Det låter självklart när man ser de tre vinklarna på inlärning.
1. Att bara dela in eleverna i bra eller dåliga. Att bedöma dem efter vad de är. Visst gläds man över att vissa elever har så lätt att lära och når bra resultat. Och det känns ibland som om det inte finns något hopp för de svagare.
2. Att försöka bli en engagerad och pedagogisk lärare i motsats till ostrukturerad och oengagerad. Att bedöma undervisningens kvalité beroende på hurdan läraren är.
3. Den högsta nivån där man fokuserar på vad eleverna gör, och att de lär sig rätt saker. Att vara noggrann med att se till att examination mäter det man avser att eleverna ska lära sig. Så inte elever med bra studieteknik memorerar fakta bara för provet.

Gud: hjälp mig att utveckla min förmåga åt detta håll. Att lära mig ställa de rätta frågorna. Att ge eleverna bra uppgifter som får dem att utveckla sitt tänkande och skapa användbara kunskaper. Uppgifter och inlärningsstrukturer som genererar bra inlärningssituationer. Där de dessutom får känna kraften av inlärning tillsammans, inte bara på egen hand.