Skrapa på ytan

Dags att försöka överblicka lärplattformar (LMS) för nätbaserad utbildning. Det känns som att skrapa lite på ytan. När man bara nosar på de olika plattformarna en kvart var hinner man liksom inte få nån koll på vad de kan, hur lättarbetade de är och vilka möjligheter till attraktiv layout det finns. Hoppas jag hittar någon som redan gjort en bra jämförelse på nätet.

Minns mina sista år på Lernia när jag nosade lite på Luvit. Tänk att det är mer än åtta år sen! Det var ett av de mera kompetenta på den tiden. Likaså talades det en del om Blackbord redan då. Den IKT-kurs jag läser ligger i systemet PingPong. Visst liknar det det system Växjö Universitet (numera Linnéuniversitetet) använde på de distanskurser i ekonomi jag gick för några år sen. Kommer ihåg en ihärdig promotor från Linköping som kontaktade mig en del under den sista fasen i Lernia-tiden och ville att vi skulle anamma deras PingPong. Med facit i hand kanske jag borde drivit på mera, men eftersom jag då var på väg att byta jobb rann kontakten ut i sanden.

Förra året fick vi på skolan besök av representant som ville visa möjligheten med First Class ED. Vi använder First Class som intranät och kontaktyta mellan elever och personal. Modulen ED går att koppla till (för ett antal tusenlappar) och är ett förenklat LMS. Det visade sig ha en del begränsningar som gjorde att jag inte ville driva på att vi skulle skaffa det. Hoppas att jag nu i kursens gång hittar något kompetentare verktyg jag hellre rekommenderar.

Enligt Wikipedia finns det lite att välja på. T.ex. InfoMentor P.O.D.B, eGate, Rexnet, Vklass, IT's Learning, Klickportalen K3, Fronter, Dokeos, Chamilo och Moodle. När jag snubblade in på Moodles hemsida och loggade in som elev verkade jag hamna i en tråkig textbaserad värld (jämförbart med SPCS gamla spel Stugan). Hoppas att Moodle kan mer, för det sägs vara en av de mest spridda verktygen baserad på öppen källkod. I kväll kommer jag inte längre, men förhoppningsvis lyckas jag kliva in under skalet på någon LMS som ger mersmak.

Må solen lysa över dig även i morgon!

Min lilla podradio och onödig IKT?

Under några kvällar har jag nu samlat ihop lite av de instrument som ligger här hemma. Jag har samlat dem i datorn. Ja, gjort ett litet radioprogram där du får höra hur de låter. Du hittar dem på Myspace om du väljer "Instrumentdemonstration" i låtlistan på högersidan under följande länk .

Till det enkla programmet har jag använt olika apparater. Först spelade jag in alla instrumenten med min nya minibärbara Asus EeePC och den inbyggda mikrofonen. Tyvärr är ljudkortet inte så bra balanserat, så det brusar massor. Sedan försökte jag koppla in en bra Sonymic, men där stämde inte impedansen med datorn, så det brusade också där. De instrument du får höra är alltså från datorns egen inbyggda mikrofon.

När jag sedan skulle spela in mitt tal gav jag upp och kopplade Sonymicken till äldste sonens gamla Sony-Minidisc som ger ett 100procentigt ljud. Sedan line-ade jag in den i familjens stationära dator som har en renodlad line-ingång. Nu börjar jag hitta en bra balans i ljudet, men överdrev tydligen ljudnivån på vissa ställen med Audacitys "Normalize"-funktion. Skulle jag göra om detta hade jag kört med Minidisc-spelaren och Sonymikrofonen direkt.

Eftersom jag pysslat med ljud i datorer åtskilliga gånger under de senaste 15 åren var det inga problem. Det enda som irriterar är att den nya minibärbara dator jag köpte för fyra månader sedan inte har bättre ljudkapacitet.

Nog kan jag sätta mig ner och spela in en massa lärdomar för mina elever, men det är helt beroende på hur mycket tid jag har över. Att göra bra hemstudioinspelningar med klass kostar många timmar. Det gäller i så fall att välja moment med omsorg. Moment som kommer att ha en lång hållbarhet och inte blir omoderna på några år.

Det jag kommer att fortsätta med är att lära eleverna spela in och hantera ljud, bild och film i datorerna. Åtminstone så länge kursen Datorkunskap finns kvar. I GY-11, dvs Skolverkets nya version av gymnasieskola som ska sjösättas hösten 2011 finns den inte kvar.

Risker ser jag väl inte direkt. Möjligen det gamla vanliga att elever kan få för sig att vara taskiga mot andra och då använder digitala vägar, t.ex. i form av hemtillverkade mp3-filer på nätet. Har man slängt ut något på nätet är det sedan nästan omöjligt att radera det.

Lika omöjligt att rätta till som det kan vara när det hittats på en onödig akademisk förkortning som sedan ihärdigt klänger sig kvar i vissa delar av tillvaron men som krånglar till det för den alla andra i samhället. Tidningen Computer Sweden som jag rekommenderar om du vill hänga med på IT-området hade en intressant krönika om förkortningen IKT, skriven av Anders Lotsson den 23 april om just detta ämne.

Vem utanför skolvärlden vet - eller bryr sig - om förkortningen IKT. Varför inte helt enkelt kalla detta mystiska för IT, ett begrepp som alla förstår och som säger samma sak. IT som i informationsteknik. För hela den här intressanta kursen jag läser handlar just om detta. Och Anders har helt rätt när han påstår att dagens IT bygger på kommunikation i alla dess bemärkelser.

Så hamnade jag där igen. En onödigt lång artikel på min blogg. För mycket IKT. Därför får det nu vara slut för dagen. Gonatt!