Bilder och identitet

Ser ett matlagningsprogram på TV och folket här vill att jag gör mat i kväll. Det blir omelett och en bönsallad. Men jag vill också berätta om mina framsteg i IKT-kursen och just nu är det fokus på bilder på nätet. I vanliga fall lägger jag bilderna på Facebook, men det är nyttigt att testa samma sak på Flickr. Här en snöbild från Sturkö.

Men inte blir man glad när man för att komma åt Flickr måste skapa ytterligare en ny identitet på nätet. Jag har de senare åren försökt reducera mina mailkonton, för vem orkar kolla i alla dessa konton. För man vill ju bara ha högst två konton: privatkontot och jobbkontot, eller? För att komma åt Google-funktioner och denna blogg var jag tvungen att skaffa en google-identitet, och nu för Flickr en Yahoo-identitet. Min vanliga hotmail är min huvudsakliga privatmail. Sen är det jobbmailen förstås. Så har jag min gamla Spraymail kvar. Och så får man ju en del mail till Facebook.

Ska man nu vara säker på alla dessa (och förstås en massa andra inlogg på nätet) bör man undvika att använda samma lösenord. Olika identiteter med olika lösenord. Säkra lösenord ska förstås inte vara lätta att komma ihåg. Krångliga långa kombinationer sprider ingen glädje runt sig. Alla kommer förstås att ropa yippie när visionen från bibelns uppenbarelsebok blir verklighet: chipmärka människorna på höger hand eller i pannan. Du får en stabil identitet som fungerar vid alla inloggningar och inte kan förfalskas. Du slipper hålla reda på en massa olika lösenord. Men vågar man ge sig in på denna märkning när Johannes så tydligt varnar för dess konsekvenser?

Flickr var ingen överraskning. Lätt att tanka ut bilder, tagga och sortera i grupper för att visa upp. Kommer detta att vara framtidens fotoalbum? Som man visar upp för barnen och berättar vad farfar gjorde och om snökaoset vintern 2010. Och där en del kommer att göra snygga upplägg, men andra inte orka eller ens veta hur man gör.

Du hittar mitt lilla försök i följande länk.

Flickr är lätt att använda och går enkelt att använda i skolsammanhang. I många sammanhang vill eleverna presentera både text och bild i samverkan. Då tycker jag Pretzi (bildspel på nätet) eller Google docs är bättre eftersom de där kan göra kompletta dokument eller bildspel med layout. Gäller det att presentera foto är de redan så hemma i Facebook, eller Bilddagboken att de lättare använder det de redan kan. Vill man ha kritik på sina foto är fotosidan.se ett annat bra ställe. Alltså tror jag inte Flickr eller PicMe kommer att regera vad gäller foto och dagens gymnasieungdomar.

Google Docs och parallellism

Snabb summering av Google Docs

Har testat filer i Ms-Officeformat samt OpenOffice-format.

Fördelar

Man kommer åt alla dokument så fort man kommer åt Internet.

Man kan dela dokumenten med andra och lätt bidra med sina delar när man jobbar ihop.

Perfekt när elever ska komma åt samma dokument och redigera, t.ex. vid gemensamt projektarbete. Fast å andra sidan har de samma möjlighet i skolans mailsystem.

Svagheter

Har inte alls lika många funktioner som de skarpa programmen, dvs begränsar layout och funktioner.

OpenOffice presentationsformat ODP går inte att öppna eller jobba med i Google Docs.

Upplevde lite strul med Klippa-klistra från dator

Jag tror absolut att webbaserade program kommer att ha stor framgång i morgon. Har t.ex testat Pixlr som är ett program som liknar Photoshop, dvs bildbehandling och Prezi som är ett presentationsprogram på nätet. Båda dessa liknar Google Docs därför att deras funktioner är begränsade jämfört med lokala datorprogram.

Allt efter som vi får snabbare, säkrare uppkoppling till nätet och om vi har turen att slippa hackerangrepp kommer detta med webbprogram på servrar att bli allt större. Men jag tror i dagsläget inte det kommer att slå ut de lokala programmen när man arbetar professionellt t.ex med bildbehandling, reklambyrå, osv. Gissningsvis kommer man att jobba allt mera parallellt. Både i den lokala datorn och på nätet, allt beroende på vad man gör, vem man jobbar med, osv.

Eller vad tror du?

Gokväll på er alla!

/Anders

Sista sucken?

Min mormor ska fylla 95 nästa torsdag. Jag är så imponerad av denna kvinna som fortfarande är så klar i huvudet och har betytt så mycket för mig och oss alla. Men hon blir allt mattare. Pratade med henne i telefon för några dagar sedan och hon hör knappt vad man säger längre. Hennes sjukdom börjar göra sig gällande och det kanske inte är så lång tid kvar. Jag kommer att sakna min älskade mormor när hon väl kastat in handduken!

Däremot tror jag inte jag kommer att sakna RSS-läsare. På kursen jag försöker hinna att läsa handlar det just nu om RSS-flöden. Att ha ytterligare en brevlåda att öppna och försöka hålla koll på känns inte så angeläget för mig. Redan idag får jag ett antal mail både i min privata e-postlåda och jobbets. Där ramlar det in allt från 2-10 mail varje dag på sådant jag prenumererat på att få veta mer om. Likadant har jag knutit nyheter på min Facebooksida till mail som ramlar in i min mailbox. Skulle möjligen vara om jag tvingade ut eleverna på varsin blogg där de skrev in sina arbeten. Då kunde jag få mail direkt när någon skrivit på sin blogg. Men det får jag ju idag också när de mailar in sina dokument. Frågan är vad det tillför?

Jag har alldeles för lätt för att hitta en massa intressant överallt (och i synnerhet på nätet). Att då ha ytterligare en läsare att kolla blir bara för mycket. Information Overload! Ska jag må bra måste jag istället hela tiden se till att sortera bort och prioritera. Säga NEJ (vet knappt hur man stavar det ordet)!

Jag trivs i sommarstugan på Sturkö. När jag väl är där slipper jag en hel del "måsten" och krav. Kan koppla av utan att behöva bry mig om det ena eller andra. Skulle tro att det i vår moderna IT-ålder kommer att finnas behov av retreat, kloster, meditation, avkoppling, ovs. IT-ålderns infödingar kommer garanterat också att behöva professionell rådgivning i hur man filtrerar, väljer bort, säger nej, och ser till att tillvaron blir dräglig och harmonisk.

Eller vad tror du?